Ideologier Vad är en Ideologi och vilka frågor försöker ideologierna besvara? Svar: En ideologi är en uttänkt plan, bestående av idéer och tankar om hur samhället ska styras. Den person eller grupp (t.ex. ett politiskt parti) som bejakar ideologin, formar sedan sin politik efter den. Människor som bejakar en ideologi riktar den mot framtiden, och försöker utifrån grundtankarna värdera vad som är naturligt eller rättvist i fråga om t.ex.: Hur beslut i gemensamma angelägenheter skall fattas, vilka som ska tillåtas äga mark, skog, företag, eller kapital, och hur samhällets svaga skall behandlas. Hur var tiderna när ideologierna växte fram, och varför uppstod de då? Vilka tänkare var det som gav inspiration till framväxten av de nya ideologierna? Svar: När de tre stora ideologierna, konservatism, liberalism och socialism växte fram var klass skillnaderna i samhället enorma. Många människor hade det bedrövligt på olika sätt, t.ex. på arbetsplatserna fick industriarbetare slita hårt ofta 14 timmar eller mer om dagen, och med svältlöner som betalning. I städerna var slummen stor och ett stort antal människor stod helt utan vård och hjälp, samtidigt växte det i och med den industriella revolutionen fram en allt större medelklass, bestående av fabriksägare, journalister, och andra hyfsat välbeställda, vilka i sin tur var missnöjda med att kyrkan och adeln hade för stor politisk makt. Franska revolutionen hade visat att det var möjligt att göra uppror mot adeln och lyckas uppnå förändringar. Av tiderna att döma kan kan man dra slutsatsen att socialismen växte fram p.g.a. missnöje bland fattiga arbetare, missnöje med ovan nämnda arbets- förhållanden t.ex., och att liberalismen var ett uttryck för medelklassens missnöje mot den styrande adelns politik. Speciellt inom handeln tyckte liberalerna att de lade sig i för mycket och de ville överlag ha ett friare samhälle och en mindre makt apparat. I och med att det dök upp tänkare inom arbetar- och medelklassen som ville förändra samhället med revolution eller reformation, dök det också upp tänkare som ville att samhället skulle fortsätta styras enligt gammal tradition, som det var före den industriella revolutionen och franska revolutionen. De ville inte ha några drastiska förändringar i samhället och deras ideologi kallas konservatism. Bakom varje grundideologi fanns det en eller flera personer som brukar räknas som tänkare eller grundare, och inom konservatismen är det Edmund Burke som brukar räknas som den främste. Liknande namn inom liberalismen som hade flest anhängare i medelklassen, är först på det ekonomiska planet i slutet på 1700 talet Adam Smith och David Ricardo, och på det politiska området är det John Stewart Mill som är det stora namnet, då han i slutet på 1800 talet, förespråkade en form av nyliberalism med social reformatoriska tendenser. Namnet på den som är känd för socialismens utveckling är Karl Marx och det är troligtvis han som är mest känd än i våra dagar på 1990- talet. När och var växte de tre stora ideologierna fram? Svar: Konservatismen växte fram som en mot reaktion på den franska revolutionens idéer 1789, men dess främste teoretiker var Edmund Burke från England. Liberalismen växte också den fram i slutet på 1700-talet men var för franska revolutionen idéer, den största lärofadern hette Adam Smith och också han var från England. Den socialistiska ideologin växte fram i samband med kapitalismens utveckling under den industriella revolutionen på 1800 talet. En rad socialistiska tänkare eller även kallade utopisterna framträdde, stora var t.ex. Robert Owen, Charles Fourier och Louis Blanc, men störst och kändast var den tyske nationalekonomen Karl Marx som levde 1818-1883 och hans vän Friedrich Engel. Marx var alltså född i Tyskland, men levde en stor del av sitt liv som flykting i London. Man kan alltså säga att de 3 ideologierna växte fram i England, men att de var influerade av idéer som uppstått i andra delar av Europa, t.ex. Frankrike och Tyskland. Vilka mål eftersträvar de olika ideologierna, och vilka medel anger de för att nå dem? Svar: Naturligtvis ville anhängare av alla tre grundideologierna skapa ett bättre samhälle, och bättre levnadsvillkor, alltså inte sämre (?) skillnaden mellan dem var "bara" hur det skulle göras. Konservatismens förespråkare var måna om traditioner och det som tidigare generationer byggt upp. De strävade efter att uppnå ett samhällsskick som styrdes på gammalt beprövat vis, och de ville bevara det gamla styrelseskicket där de klokaste och dugligaste människorna hade all makt, ett samhälle där klass och titlar hade ett visst värde. Med denna syn var de också självfallet emot allmän rösträtt. Edmund Burke beskrev samhället likt ett träd i naturen: "Det tål bara försiktiga och genomtänkta beskärningar". Ett mål hade de konservativa dock gemensamt med de andra ideologierna; Nämligen att lösa fattig och utslagnings problemet. De som var speciellt engagerade i frågan kallades för social- konservatister. Skillnaden mellan de olika ideologierna var bara metoden, de konservativa menade att mycket skulle lösas med de välbärgades privata hjälp, att de skulle ta ansvar och dela med sig till de svaga. Socialisterna däremot ansåg att vägen till ett bättre samhälle gick genom att man skulle förbjuda privat äganderätt, alltså förstatliga all mark och alla produktionsmedel. Man ansåg också att det enda sättet att uppnå detta var genom revolution. När arbetarna eller "folket" sedan fått makten trodde man att alla klasser skulle jämnas ut, och då skulle man inte längre ha någon fattigdom utan alla skulle få det lika.(Lika rika eller lika fattiga?) Socialismen hade alltså som mål att skapa ett helt jämlikt samhälle. Liberalernas idé var att om man hade en så liten statlig maktapparat som möjligt skulle det vara lättast att uppnå "största möjliga lycka för största möjliga antal". De ville alltså ha stor personlig frihet, och ordet liber betyder också fri. Rättigheter att utrycka sig fritt i tal och skrift, religionsfrihet, och fri konkurrens inom handeln var viktiga frågor, de ansåg att om folk fick handla fritt över gränserna skulle priserna sjunka och levnadsstandarden öka. Iden om fri handel vann mark på många håll runt i Europa, men vad man inte lyckades med var att höja levnadsstandarden för de allra fattigaste. Många liberaler ändrade därför åsikt om statens ansvar. De menade att de sjuka och fattiga måste få hjälp av samhället, företrädarna av dessa åsikter kallades socialliberaler. Vilka är de viktigaste riktningarna inom varje grundideologi? Hur skiljer de sig från varandra? När delar sig ideologierna i olika grenar? Hur förhåller sig grenarna i de olika ideologierna till varandra och hur förhåller de sig till andra ideologier? Svar: Konservatismens viktigaste riktning och idé är som tidigare nämnt att man styr samhället på ett försiktigt sätt, utan drastiska reformer och med fötterna kvar i det som tidigare generationer byggt upp. Under tiden för framväxten betydde det att förespråkarna stod för merkantilismen, vilket i stora drag betydde att man genom stiftade lagar för in/utrikeshandel strävade efter att stärka statens makt och penning tillgångar så mycket det gick. Staten sattes före den enskilde. Inom liberalismens är personlig frihet (under ansvar), där varje individ ska kunna handla, uttrycka sig, resa m.m. viktigare än inom både konservatism och socialism. En så liten makt apparat som möjligt eftersträvas, men dock skall den vara så duglig att ovannämda friheter kan garanteras. Vid fram- växten höll liberalerna på många av franska revolutionens idéer. Socialismens viktigaste mål är att bygga ett jämlikt samhälle (en klass), och grundtanken var att detta endast kunde ske om proletariatet gjorde revolution, och all privat egendom övertogs av proletariatets diktatur. Den socialistiska ideologin har alltså likt konservatismen inget emot en stor maktapparat, (Förvisso hoppades Marx att man skulle kunna avveckla delar av byråkratin inom proletariatets diktatur efter revolutionen) men de accepterade inga klasskillnader. De tre grundideologierna har sedan framväxten förgrenat och utvecklat sig, och redan på 1800-talets slut kan man se att vissa grupper inom konservatism och liberalism börjat ägna åt socialareformer. Dessa människor kallades socialkonservatister och social- liberaler. På samma sätt och ungefär vid samma tid förändrades också socialismen. En del anhängare började tvivla på Marx revolutionsidé och de blev reformister eller revisionister. Reformisterna ville ha lagstiftade reformer i stället för revolution, och revisionisterna ville förändra marxismen. Dessa utstickare var påverkade av den politiska liberalismen och ansåg att det borde finnas andra metoder än revolution för att få ett rätt- visare samhälle med t.ex. allmän och lika rösträtt. Kampen mellan de tre ideologierna tog sig våldsamma uttryck på 1800- och början på 1900-talet, med revolutioner och revolutionsförsök, t.ex. Julirevolutionen i Frankrike där både socialister och liberaler tvingade kungen Karl X att fly till England. Just liberaler och socialister sam- arbetade ibland när deras åsikter gick samman t.ex. när man gjorde uppror mot den styrande adelns orättvisor. Vid ryska revolutionen 1917 då makten övertogs av marxist-leninisterna (den del av socialismen som trodde på revolutionen) gick det först ganska oblodigt till, men efter ett tag inrättades en hemlig polis som eliminerade alla oliktänkande. (Inte mycket övers för konservativa och liberaler där inte!!) Hur har dagens (1997) svenska partier på verkats av ideologierna? Finns det något/några av dagens partier som behållit mycket eller något av grunderna i de renodlade ideologierna? Liknar dagens partier någon av de grenar som växte ut från grundideologierna? Om man börjar från höger där vi har Moderata samlingspartiet förstår man att det är ett parti som har hämtat mycket från den ekonomiska liberalismen. Man förstår det på moderaternas åsikt att hålla låga arbetsgivaravgifter och låga skatter för att företagen skall ha lätt att växa och anställa folk. Man kan också se vissa drag av urkonservatism eftersom de värnar om historiska traditioner som ett starkt försvar och kungahuset. Andra partier som Kristdemokratiska samhällspartiet och Folkpartiet liberalerna är influerade av både social och ekonomisk liberalism samt en gnutta socialkonservatism. KDS t.ex. förespråkar ett visst offentligt socialt skyddsnät, men betonar samtidigt att det yttersta ansvaret vilar på familjen. Fp. liberalerna har ungefär samma ekonomiska politik som moderaterna, men vill inte privatisera det sociala skyddsnätet i lika hög grad. I Centerpartiet som fortfarande värnar mycket om skog, mark och jordbruk tycker jag mej kunna se, förutom socialliberalism, en strimma renodlad konservatism. Kanske beror det på att jordbrukare har lite svårt med fri handel och konkurrens mellan länder eftersom folk kan köpa billigare produkter från länder med lägre priser. I Sverige brukar man prata om det borgerliga, och det socialistiska blocket, i det först nämnda ingår de partier ovan och då återstår det andra där vänsterpartiet och socialdemokraterna finns. Båda partierna för en politik som kan härledas till den gren av socialismen som kallas reformismen. Men socialdemokraterna ligger längre åt "höger" nu än i början, speciellt de senaste åren har de tänjt på gränserna och smygtrippat åt liberal eller socialliberal hållet. Det märks om man tittar på dagens företagsklimat med förhållandevis låga arbetsgivaravgifter och höginkomstskatter, och jämför med skattepolitiken på Olof Palmes tid. Vänsterpartiet som ligger lite till vänster om "sossarna" lägger lite mer vikt på jämlikhets frågan, t.ex. är de nu noga med att försöka göra kvinnan och mannen i samhället mer jämlika. De hamnar därför på samma reformistgren som Socialdemokraterna men lite längre ned på grenen. Jag tyck